Här har vi samlat svar på några av de vanligaste och viktigaste frågorna om hur vårt verktyg fungerar och vilken roll det spelar i det publicistiska arbetet.
Språkstöd
• Kan jag använda tjänsten på andra språk än svenska?
Det går att använda tjänsten på andra språk, men träffsäkerheten blir sämre. Verktyget är byggt för svenska texter och svensk pressetik, så signaler och källmarkeringar på andra språk kan missas eller tolkas fel. Behöver du analysera en annan språkversion – översätt först till svenska och behåll källor, datum, länkar och citat, och använd sedan resultatet.
Trovärdighet och transparens
• Hur kan man lita på en AI? Är inte pressetik för komplext för en maskin?
Det är en helt berättigad fråga. Vår lösning bygger inte på att lita på en ensam AI, utan på regelstyrd konsensus-konvergens. Vi låter två oberoende, konkurrerande modeller granska samma text under ett och samma, hårt specificerade beslutskontrakt (med tydliga “caps”, krav på belägg, motivering och format). När reglerna är desamma dras modellerna mot samma slutsats – det är alltså regelverket som styr, inte modellens dagsform. För att göra utfallet robust väger vi sedan ihop bedömningarna med median och en stabilitetsvikt: höga poäng justeras ned om de saknar marginell säkerhet mot våra trösklar. Resultatet blir jämnare och mer försiktigt än två fristående körningar “i det blå” (tänk myntkast). Metoden höjer pålitligheten i hur väl texten följer pressetiken utan sanningsanspråk i sak.
• Hur vet ni vilken av AI-modellerna som gör den mest realistiska bedömningen?
Det vet vi inte på samma premisser som att vi inte vet om en viss mänsklig bedömning är den mest korrekta. Just därför har vi lämnat ett fönster öppet för mer skiftande tolkningar i de pressetiska kategorier där det är mest troligt att både människa och maskin har svårt att ge en samstämmig bedömning.
• AI:ns "tankeprocess" är dold. Hur kan ni påstå att er metod är transparent?
Vi gör inte anspråk på att kunna se hur en AI "tänker". Vår transparens bygger istället på att göra AI:ns beteende fullt mätbart och jämförbart. Transparensen uppnås genom att:
- Resultatet bryts ner i 25 specifika, lättförståeliga kategorier.
- Varje betyg måste motiveras i klartext av AI:n.
- Stabilitetskontrollen låter dig se exakt var de två oberoende modellerna är eniga eller oeniga.
• Hur kan jag vara säker på att ni inte styr resultatet med dold teknik?
Vår garanti är att allt sker öppet och lokalt i din webbläsare, utan någon som helst inblandning från våra servrar. Du kontrollerar hela processen: du ser de exakta instruktionerna som verktyget skapar, och klistrar sedan själv in dem i dina egna AI-konton för analys. I det sista steget (svaren från AI-modellerna) agerar vårt verktyg bara som en transparent "miniräknare" – den läser av betygen du matat in och jämför dem. Det finns ingen dold, egen intelligens. Du har full insyn från start till mål.
• Vad händer med mina texter och data?
Det som händer är det du ser. Vi lagrar inget och bearbetar inget som du själv inte hanterar. Vi använder inte ens cookies i den här tjänsten. Allt för att du ska kunna lita på att ingenting sker med de texter du klistrar in i fälten.
Metod, uppdateringar och stabilitet
• AI-modeller uppdateras hela tiden. Hur säkerställer ni att bedömningarna förblir konsekventa?
Detta är den centrala tekniska utmaningen, och vårt system är byggt för att hantera den. När en AI-modell uppgraderas blir den inte sämre, men dess interna logik blir annorlunda. Den kan börja tolka nyanser i språket på ett subtilt nytt sätt. Risken är alltså inte en försämring, utan en förändring. Därför har verktyget en inbyggd Stabilitetskontroll (det sista steget). Den fungerar som ett diagnosverktyg som låter dig jämföra modellernas bedömningar. Om deras resultat börjar glida isär, även marginellt, visualiserar panelen detta direkt. Den fungerar som en "stämapparat" som även uppmärksammar oss på om systemet behöver ses över.
• Hur kan man lita på en så till synes enkelt verktyg?
Processen är designad för att vara enkel just för att den ska vara helt transparent och tillförlitlig. Tilliten bygger på att komplexiteten inte ligger i det du gör, utan i det du ser:
-
Den verkliga komplexiteten ligger i instruktionen:
Den noggranna och detaljerade prompt som du kopierar och klistrar in i AI-tjänsterna är resultatet av hundratals timmars utveckling. Den fungerar som ett bindande "kontrakt" som tvingar AI:n att arbeta som en metodisk granskare istället för en kreativ assistent.
-
Enkelhet garanterar din kontroll:
Eftersom processen är så enkel finns det inga dolda mellansteg där vi skulle kunna påverka resultatet. Den manuella processen är vår starkaste garanti för att systemet är ärligt.
• Varför kan två modeller tycka olika?
Utan våra instruktioner hade de tyckt olika. När resultaten visar olikheter betyder det inte att de har tyckt något, utan att de har responderat olika på våra instruktioner. Att de "tycker" olika beror på att deras träningsdata är olika. När tjänsten markerar för oenighet (= hög Δ) har den tagit hänsyn till dessa gråzoner på de områden där även en mänsklig bedömning är svår. Det är en inbyggd funktion, inte ett fel, så använd skillnaderna som underlag för vidare diskussion.
Användning, ansvar och oenighet
• Vi har använt er tjänst, men håller inte med om bedömningarna.
Det är en fullt förståelig reaktion. Tjänsten är utformad för att vara ett strategiskt verktyg för ansvariga utgivare, inte ett facit eller ett betyg på enskilda skribenters pressetiska kompetens. Eftersom analysen täcker ett brett register av 25 pressetiska kategorier är målet inte att en text ska uppnå en "perfekta poäng". Det vore ett orealistiskt mål. Syftet är istället att skapa en helhetsbild som kan fungera som ett konstruktivt diskussionsunderlag på redaktionen. Om du som skribent reagerar på en specifik bedömning är det en värdefull insikt och en viktig signal. Vi rekommenderar att du använder den observationen som grund för en dialog med din ansvarige utgivare om hur ni tillsammans arbetar med de pressetiska riktlinjerna.
• Ersätter det här verktyget en mänsklig publicists bedömning?
Absolut inte. Det slutgiltiga publicistiska beslutet är och förblir alltid mänskligt. Verktyget är ett stöd och en avancerad "second opinion" som är utformad för att ge ett bättre, mer datadrivet och konsekvent underlag för det beslutet. Det hjälper till att identifiera potentiella riskområden och pressetiska gråzoner som förtjänar extra mänsklig uppmärksamhet.
• Hur ska jag använda resultatet praktiskt?
Titta först på varningssignaler (oense modeller, lågt justerat slutbetyg). Läs kortmotiveringarna och justera där effekten blir störst: källor, rubrik/ingress, bemötanden.
• Hur ska jag förhålla mig till att andra nu kan granska mina texter med er tjänst?
Detta är en viktig effekt av verktyget: det sänker tröskeln för en systematisk pressetisk granskning. Vår grundsyn är att detta är positivt och stärker journalistikens trovärdighet. Se det som:
-
En möjlighet till proaktiv kvalitetssäkring: innan publicering för att publicera med större trygghet.
-
En grund för en mer konstruktiv debatt:
När alla utgår från samma regelverk flyttas diskussionen från "magkänsla" till en faktabaserad dialog, något en professionell publicist bör välkomna.
• Vad räknas som bemötande?
Dokumenterade försök att nå berörd part eller sakliga motperspektiv. Att bara nämna en motpart räcker inte.
Teknik och etiketter
• Ibland ser jag att det står K7, K15 eller K23 i slutet på bedömningarna. Vad betyder det?
K står för kategori och är en "under huven"-benämning. Kategorierna redovisas ibland på det sättet i AI-modellernas bedömningar. Det beror på att din AI via vår tjänst är instruerad att använda en mer teknisk vokabulär vilket är ett tecken på att det är en maskinell process som pågår och inte en AI som försöker efterhärma ett mänskligt beteende. Det är alltså inget som påverkar bedömningarna eller något som du behöver tolka på ett särskilt sätt. Se det som ett sundhetstecken. Maskinen utför det som maskinen är tillsagd att göra.
• Vad betyder ”Ej relevant”?
Kriteriet går inte att tillämpa på just den texten (t.ex. bildregler när det saknas bilder). Det betyder inte att texten sköter det området dåligt.
• Hur bearbetas siffror och data i artiklarna?
Exakta tal utan källa eller tidsram sänker betyget för ”Data och siffror”. Spann/intervall + källa + tidsperiod ger högre betyg.
• Hur behandlas intressekonflikter (jäv/bindningar)?
Om relevanta bindningar redovisas tydligt eller saknas helt får du högt betyg. Otydlighet sänker.
Genrer och avgränsningar
• Varför finns inte "Personporträtt" som ett val i verktyget?
Anledningen är att ett personporträtt bygger på helt andra premisser än granskande journalistik, och en automatisk mätning skulle därför bli orättvis och missvisande. Ett personporträtt skiljer sig på avgörande punkter:
-
Källhanteringen är unik:
Huvudkällan i ett porträtt är ofta personen själv och dennes berättelse. Kriterier om att ha "flera oberoende källor" är därför sällan tillämpliga på samma sätt.
-
Tonen är medvetet subjektiv:
Språket i ett porträtt är ofta menat att vara målande, känslomässigt och värdeladdat för att ge en levande bild av personen. Att mäta detta mot ett strikt krav på "saklig ton" skulle vara att missförstå genrens syfte.
Vad ska jag göra om jag ändå vill analysera ett porträtt?
Välj kategorin 'Reportage', men var medveten om att resultatet kan bli missvisande på punkter som rör källkritik och objektivitet. Fokusera istället på de delar som alltid är relevanta: hantering av integritet, bilder och rubriker. Frånvaron av "Personporträtt" som en egen kategori är alltså ett medvetet val för att säkerställa en rättvis och relevant analys.
• Hur hanterar ni ledartexter och annat opinionsmaterial?
Vårt verktyg mäter enbart hur texten följer pressetikens fasta regler. Det spelar alltså ingen roll vilket ideologiskt ursprung en text har; vår pressetiska bedömning är målsökande. Den träffar faktapåståenden, bemötanden, källredovisning och att rubrik/ingress är proportionella mot vad texten faktiskt beskriver. Detta kan upplevas som ”hårt” även för opinionsmaterial, men kärnprinciperna gäller där också när texten gör påståenden som kan påverka tredje part. Med det sagt tar vi ändå viss hänsyn till genren. I kommentarerna och i stabilitetskontrollen framgår när något har hamnat i en gråzon och där tolkningen normalt varierar mer. Du som användare avgör själv vilken hjälp denna genomlysning ger i din redaktionella bedömning.
• Varför får jag ibland låga poäng på ”Saklig ton” trots citat?
Bedömningen gäller skribentens egen röst. Värdeladdade ord i tydligt attribuerade citat sänker normalt inte, men kategoriska formuleringar i egen röst gör det.
